Jan-Olof Bengtsson: Afghanerna välkomnar vår hjälp
Storbritannien tänker börja överlämna makt till den afghanska regeringen med start nästa år. Det meddelade premiärminister Gordon Brown i går, allt mer trängd av de många dödstalen bland brittiska soldater och en allt mer kritisk hemmaopinion.
Desto intressantare då att ta del av stämningen bland den afghanska civilbefolkningen och hur den ser på läget.
Enligt en opinionsmätning från seriösa Asia Foundation och publicerad för drygt en vecka sedan instämmer helt eller delvis hela 69 procent av de tillfrågade att den afghanska armén (ANA) behöver stöd av utländska trupper för att upprätthålla säkerhet och trygghet.
Bara 9 procent är emot. Det är just i ANA som nu ett antal svenska officerare tjänstgör som instruktörer.
Det är högst troligt att den afghanska civilbefolkningens beskrivning av sitt konflikthärjade land och vad som behövs, är mera överensstämmande med verkligheten än vad ett antal kritiska tyckarröster framför från väst.
42 procent av afghanerna anser att utvecklingen i landet går åt rätt håll. Det är en ökning från 38 procent i mätningen från 2008.
Årets mätning utfördes i slutet av juni och början av juli och således före det beramade presidentvalet
i augusti. Inte mindre än 6406 afghaner i samtliga 34 provinser blev djupintervjuade. Så varför denna uppfattning om "rätt riktning" när så många i väst vill dra sig ur? Ja, 44 procent anser att det handlar om att själva säkerhetssituationen förbättrats, 36 procent att det handlar om investeringar och återuppbyggnad medan 21 procent anser att det är inrättandet av flickskolor.
När talibanväldet krossades 2001 gick bara en miljon afghanska barn i skolan- samtliga var pojkar. I dag går 7 miljoner barn i skolan varav 2,6 miljoner flickor som tidigare var förbjudna att lära sig läsa och räkna.
Samtidigt är Afghanistan ett våldsutsatt land. 36 procent anser att allt våld, attacker och terrorism är det största problemet på nationell nivå. 17 procent sa att någon i familjen utsatts för våld eller brott det senaste året. Den omfattande korruptionen i landet uppfattas som ett stort problem av lika många procent.
Inför det senaste valet i augusti hade 77 procent röstregistrerat sig, 85 procent av männen och 69 procent av kvinnona. Hela 87 procent vill ha ökad jämlikhet mellan könen, vilket självklart är ett bakslag för talibanernas förtryckarregim mot just kvinnor.
I det senaste valet - förvisso inramat av många anklagelser om valfusk och korruption - gick 68 av de 249 platserna i parlamentet i Kabul till kvinnor.
Utvecklingen i Afghanistan går långt ifrån på demokratisk räls och är tidsödande. Inte minst för att få bukt med den förödande korruptionen. Men i jämförelse med ett talibanstyre där alla kvinnliga rättigheter är konfiskerade är valet ändå lätt att göra.
Den utländska FN-styrkan på plats i Afghanistan behövs.
Och uppskattas av dem den är satt att hjälpa. Det går inte att blunda för.
Av Jan-Olof Bengtsson
jan-olof.bengtsson@kvp.se





