DEBATT: Att sätta betyg är svårt, men rätt

Varje månad betygsätts tiotusentals svenska studenter. I samband med tentor och andra prov granskas deras insatser kritiskt. Så har den akademiska världen alltid fungerat. Dessa ständiga utvärderingar är förvisso en prövning, men också en grundförutsättning för att skapa resultat av högsta klass.

Därför är det märkligt att många av Sveriges högskolerektorer sagt sig vara negativa till rankning av de svenska lärosätena. Vi menar att högskolor och universitet självklart kan - och bör - jämföras med varandra. Därför publicerar vi i dag för tredje gången vår årliga högskolerankning. Utgångspunkten för Handelskammarens engagemang i dessa frågor är företagens behov av att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft och kunna ta del av den forskning som bedrivs vid lärosätena.
I den internationella konkurrensen behöver företag och medarbetare hela tiden tillföras ny kunskap och kompetens. Det finns inga branscher som kan luta sig tillbaka och vila på gamla meriter. Kunskapsekonomin har nu definitivt efterträtt industrisamhället. Medarbetarna besitter den kunskap och kompetens som bygger företagens konkurrenskraft. Därför är den högre utbildningens kvalitet av avgörande betydelse för näringslivet.

Högskolerankningen 2008 bygger på öppna data som hämtas från högskoleverket och Verket för Högskoleservice. Årets rankning visar på stor stabilitet i toppen, på plats 1-5 återfinns samma lärosäten som tidigare år med Karolinska institutet i Stockholm som ohotad etta. För Sydsveriges del är det glädjande att Lunds universitet för första gången går om Uppsala universitet och nu är högst rankat av de klassiska universiteten. Samtidigt står det klart att de stora universiteten har svårt att hävda sig mot mindre och mera specialiserade lärosäten. I Sydsverige stärker Växjö universitet sin ställning, medan övriga sydsvenska lärosäten återfinns på den nedre halvan av rankinglistan.

Resultaten från årets och tidigare års högskolerankning leder till ett antal slutsatser om den svenska högskolan. För att den högre utbildningen ska bli starkare behöver regeringen skapa en högskolepolitik som premierar kvalitet framför kvantitet. Ett första steg i denna riktning är att ändra finansieringssystemet så att resurstilldelningen kopplas till kvaliteten hos det enskilda lärosätet.
För lärosätenas del är specialisering ett nyckelord. Högskolerankningen visar tydlig att konkurrenskraften inte gagnas av att ett lärosäte sprider sina resurser alltför brett. Framför allt de mindre lärosätena skulle ha mycket att vinna på att satsa på spets framför bredd.
Syftet med vår rankning är inte att peka finger åt enskilda lärosäten. Vi vill få till stånd en diskussion om kvaliteten på våra svenska lärosäten. Att det är svårt att mäta kvalitet är inget skäl att avstå.

Stephan Müchler
Vd, Sydsvenska industri- och handelskammaren